...

Halloj!

Känns som att dessa veckor med mycket att göra har hunnit ifatt en, herregud så trött jag är på mornarna!

I onsdags var det som sagt hoppträning. Börjar kännas tjatigt men Nenne var sjukt fin!
Till en början var han lite motsträvig men efter en väldigt bra gemensam uppvärmning så släppte det och han blev sitt vanliga jag igen.
Det hela gick ut på det vi har tränat på de senaste veckorna - att dem ska ta innerhjälperna ordentligt, flytta rumpan och flytta bogen - mycket styrketräning!
När innerhjälperna fungerade fick vi även checka att ytterhjälperna var på plats genom att hoppa ett litet hinder för att sen rida rakt fram och sen skänkelvikning ut på spåret igen.
Uppvärmningen innehöll också att galoppera över en bom - att kunna bestämma avsprångpunkten själv, ena gången ska du komma nära och nästa gång ska du komma stort på bommen. Perfektion i minsta detalj - något jag tänker öva mer på hemma!
Sen blev det i god ordning banhoppning. Nenne kändes super och jag tog banan två ggr på lägre höjd (träna perfektion var det..) för att sen hoppa första delen av banan på runt 1,20 + för att känna på höjden tills i helgen.

Jag hoppar sällan högt med Nenne på träning, dels för att han har höga språng i sig så själva "höjdhoppningen" är inget vi direkt behöver träna på, utan allt runtomkring som att landa i rätt galopp, få ordning på honom efter och mellan hindrena mm mm.. Och dels för att jag vill spara på honom så mycket som möjligt med tanke på hans ålder. Ibland åker dock bommarna upp för att, som sagt, känna lite på höjden för oss båda. Det blir ju trots allt lite annorlunda när bommarna hänger lite högre, allt går som fortare då..  =)

Känns som att jag alltid skriver en roman efter träningarna, och jag hade kunnat skriva så mycket mer om alla uppvärmningar och övningar vi gör... Man blir alltid sjukt inspirerad till att träna mer mer mer när tränaren själv är så engagerad i ALLA sina elever! =) 

Igår hade jag iallafall tänkt longera Nenne men tiden rann iväg och jag hade lovat Åsa att åka och hjälpa henne när hon hoppade.
Jag byggde upp en liten bana med galoppbommar - 10,5 meter hinder, travbommar och ett relaterad avstånd på långsidan. Mycket handlade om att få fröken Åmi att lyssna på hjälperna och vänta på Åsas signaler. Allt går gärna lite fort annars för damen Åmi om hon får bestämma =) Resultatet blev bra och jag tror att både Åsa och Naomi var nöjda!


Åsa och Russin back in the good days =)

Kram